Risk för urspårning av tunga godståg finns – kräver åtgärder

Pressmeddelande
Olycksutredningscentralen

Lo­ket till ett gods­tåg och förs­ta vag­nens främ­re bog­gi spå­ra­de ur norr om Tam­mer­fors sta­tion 30.11.2023. Även om olyc­kan inte or­sa­ka­de per­son- el­ler mil­jöska­dor, or­sa­ka­de den sto­ra ska­dor på väx­eln och be­ty­dan­de tra­fik­stör­ning­ar un­der ti­den 30.11–3.12.2023.

Olyckan var summan av flera faktorer: en sliten växel eller rättare sagt växeldel, för loktypen typiska stora sidokrafter mot rälsen samt slitna hjulpar på loket bidrog var för sig till att olyckan inträffade.

Utredningen visade på väsentliga säkerhetsbrister med tanke på spårsäkerheten:

  • Växeln låg på gränsen för akut underhåll. Denna avvikelse hade observerats, men banunderhållaren reagerade inte på avvikelsen eftersom ett restaureringsprojekt för bangården var under planering.
  • Myndighetstillsynen tillämpas endast på enskilda aktörers säkerhetsstyrningssystem (SMS) på dokumentnivå. Saker som kräver samarbete mellan flera aktörer blir lätt förbisedda.
    • Anvisningarna för underhåll av växlar är inte tydliga.
  • Effekterna av lokets konstruktion på banan konstaterades genom mätningar, men inga åtgärder vidtogs för att åtgärda dem.
  • Lokets hjul var nära måttet för användningsbegränsningen.

”Här bör betonas att risken för urspårning av 6-axlade, dieseldrivna godstågslok av liknande slag som det lok som råkade ut för olyckan finns och är möjlig. Det rör sig om 18 lok på nationell nivå, men de kör på det allmänna bannätet hela tiden. En urspårning kan också orsaka fara för andra som använder bannätet”, betonar utredningsledare Lasse Laatta.

Utredningsledaren fortsätter: ”En verksamhetsmodell som grundar sig på järnvägssektorns säkerhetsstyrningssystem (SMS) och egenkontroll är enligt utredningen inte tillräcklig, utan konkreta riskhanteringsåtgärder behövs. Mätningarna och undersökningarna som gjordes under utredningen visar de säkerhetspåverkande avvikelser som lyfts fram i utredningen. Banan och materielen som använder den måste vara driftskompatibla, och gränsvärdena för deras driftskompatibilitet måste definieras tydligt med beaktande av hur de samverkar. Granskningen och underhållet av växlar måste gå hand i hand. Underhållet måste också ha tydliga gränsvärden. I slutändan är det fråga om att hantera den övergripande säkerheten, och här är samarbetet mellan bannätsförvaltaren och trafikidkarna väsentligt.”

Olycksutredningscentralen ger som resultat av utredningen fyra rekommendationer för att ta itu med gränsvärden och mätmetoder för underhåll och granskning av växlar, skötseln av banunderhållet, granskning och underhåll av materielens hjul samt samarbetet mellan bannätsaktörer inom riskhantering.

I Finland finns ett omfattande bannät. Det sker mycket transport av både människor och gods längs spåren. Spårtrafiken har alltså en stor betydelse för samhället – så också för försörjningsberedskapen. Det nuvarande strategiska läget ökar också betydelsen hos banorna och den materiel som trafikerar dem. Vi har helt enkelt inte råd med långa avbrott i trafiken, och ännu värre är det om vi förlorar människoliv. Det går att ingripa i de orsaker som ledde till olyckan och lära av dem”, tillägger Olycksutredninscentralens direktör Kurt Kokko.