C1/​2009L He­li­kop­te­ro­lyc­ka i Py­häsel­kä 5.2.2009

09.03.2011

Vid Rasikumpu i Pyhäselkä inträffade 2009-02-05 klockan 12:46 en flygolycka, där en helikopter av typ Hughes 369D, registreringsbeteckning OH-HWH störtade under en toppkapningsflygning vid elledningar. Piloten, som var ensam i helikoptern, skadades lindrigt. Helikoptern totalhavererade. Centralen för undersökning av olyckor tillsatte 2009-02-16 med sitt beslut C1/2009L en haveriutredning för att undersöka olyckan. Till ordförande utsågs utredare Juhani Hipeli och till medlem utredare Hans Tefke och kapten Juha Kepsu. Som teknisk expert utsågs lärare Hannu Kokkonen.

Helikoptern var försedd med en toppsåg som vägde 302 kg och nådde 17 meter under helikoptern. Helikoptern tankades på marken efter föregående flygning med motorn på tomgång. Därvid fann man att N1-tomgångsvarvtalet var 61 %, medan flyghandbokens riktvärden angav 64–65 %. Efter test av motorn och byte av pilot beslöt man att starta nästa flygning. Efter tio minuters flygning vid sågning av trädtoppar i hovringsläge förlorade helikopterns motor plötsligt effekten. I den oförutsedda situationen hade piloten ingen annan möjlighet än att styra helikoptern mot skogen. När helikoptern tog mark välte helikoptern och la sig på vänster sida. På marken lyckades piloten inte stänga av helikopterns motor, utan den fortsatte att gå. Piloten anmälde olyckshändelsen till ledaren för flygverksamhet via radion och lyckades därefter själv lämna helikoptern.

Vid undersökning av helikopterns motor konstaterade man att bränsleregulatorns lager var trasigt. Vid laboratorieundersökning av orsaken till lagerhaveriet konstaterades att lagrets smörjning var bristfällig. Undersökningen visade, att det fett som använts vid smörjningen uppfyllde kraven och att det material som använts i lagrets delar uppfyllde kraven. Vid undersökningen strävade man efter att klarlägga orsakerna som hade bidragit till lagrets bristande smörjning. Fyra möjliga faktorer fastställdes, men ingen av dessa kunde med säkerhet verifieras eller uteslutas. Vid undersökningen uppmärksammade man även, att flyghandbokens krav på varvtal vid N1-tomgång inte hade uppfyllts. Det lägre N1-tomgångsvarvtalet var sannolikt ett symptom på det fel som fanns redan innan flygningen påbörjades.

Orsaken till olyckan var ett haveri av lagret till motorns bränsleregulator beroende på bristfällig smörjning. Funktionsfelet i bränsleregulatorn ledde till en plötslig effektminskning i motorn och en nödlandning, varvid helikoptern totalförstördes. Möjliga orsaker till lagrets bristfälliga smörjning var att smörjmedlets smörjeffekt hade avtagit på grund av långvarig lagring, spricka eller sådan skada i lagret att smörjmedlet inte kunde hållas kvar i lagret, den ständiga effektomställningen beroende på hovringsarbetet som orsakat slitage eller tillverkningsfel i lagret, som lett till att lagret fått för lite smörjmedel. Ingen av ovanstående faktorer kunde med säkerhet verifieras eller uteslutas.

En bidragande orsak var beslutet att starta flygningen trots att N1-tomgångsvarvtalet inte låg inom de gränser som angavs i flyghandboken. Att tomgångsvarvtalet låg under det minsta tillåtna värdet var mycket sannolikt ett symptom på det fel som börjat inträffa redan innan flygningen.

Haveriutredningen utfärdade inga säkerhetsrekommendationer.

Annat innehåll som hänför sig till utredningsrapporten