R2024-02 Kol­li­sion mel­lan spår­vag­nar på snabbspår­vägs­lin­je 15 i Helsing­fors 15.10.2024 och kol­li­sion med änd­mu­ren i Esbo 15.11.2024

17.11.2025

Två spårvagnar kolliderade med varandra i närheten av ändhållplatsen för linje 15 i Östra centrum i Helsingfors den 15 oktober 2024. Kollisionen skedde när föraren av den ena spårvagnen åkte iväg från hållplatsen utan starttillstånd och mot en stoppsignal. På grund av växelsystemet styrdes vagnen från den första växeln till det andra spåret och körde in i sidan på den mötande spårvagnen. En passagerare skadades lindrigt vid kollisionen. De materiella skadorna var mycket stora. Kostnaderna för att reparera spårvagnarna uppgick till över en miljon euro.

En spårvagn på linje 15 kolliderade med banans ändmur i Kägeludden i Esbo den 15 november 2024. Kollisionen med ändmuren skedde när spårvagnsföraren förlorade funktionsförmågan strax före ankomsten till ändhållplatsen och inte kunde stanna spårvagnen före spårets slutpunkt. Fyra passagerare skadades i olyckan, en av dem allvarligare. De materiella skadorna i olyckan blev ringa.

Linje 15 som går genom Helsingfors och Esbo är den första så kallade snabbspårvägen i huvudstadsregionen. Spårvagnarnas maxhastigheter på linjen är 70 km/h. Trafikeringen sker som siktkörning. Enligt utredningen har man inte kunnat identifiera alla centrala risker i anslutning till trafikeringen på ett heltäckande sätt i planeringen och byggandet. Planeringsprinciperna för banan, materielen och trafikeringen styrdes av uppfattningen att linje 15 är en utvidgning av det tidigare spårvägsnätet. Denna planeringsgrund ledde till flera genomförandelösningar som med tanke på säkerheten var ofördelaktiga i fråga om banan och materielen.

Personalrelaterade faktorer bidrog till båda olyckorna. Arbetsskiftssystemet hos operatören som idkar trafiken utsätter förarna för trötthet. Dessutom främjar atmosfären i organisationen inte på bästa möjliga sätt att säkerhetsobservationer anmäls och att man drar lärdom av anmälda avvikelser.

I Finland och inom Europeiska unionen är regleringen av spårvägstrafiken mycket liten. I brist på officiell reglering och standardisering har det inom branschen utvecklats olika tekniska lösningar och sätt att genomföra trafiken som avviker från varandra. Likaså är till exempel urvalsprocessen av förare samt kraven på hälsotillstånd och utbildning i spårvägstrafiken i Finland friare än till exempel inom järnvägstrafiken och i den nordiska spårvägstrafiken i allmänhet. På basis av undersökningen kan man generellt konstatera att spårvägstrafiken är betydligt eftersatt jämfört med andra trafikformer när det gäller att utnyttja teknik som förbättrar säkerheten och hjälper föraren.

För att förbättra säkerheten rekommenderar Olycksutredningscentralen att:

1. Transport-och kommunikationsverket riskbaserat fastställer nationella hälsokrav ochuppföljning av hälsotillståndet för spårvagnsförare. [2025-S29]
2. De sombedriver spårbunden stadstrafik beaktar spårvagnsförarnas vakenhetstillstånd iarbetsskiftsarrangemangen och fastställer tydliga förfaranden för avbrytande avarbetet om föraren känner sig trött. [2025-S30]
3. De sombedriver spårbunden stadstrafik ökar användningen av teknik som förbättrarsäkerheten och stöder föraren i spårvägstrafiken. [2025-S31]
4. Kommunikationsministerietinleder ett regleringsprojekt för att fastställa de nationella säkerhetskravenoch övervakningen av spårvägstrafiken. [2025-S32]

Annat innehåll som hänför sig till utredningsrapporten