Moot­to­ri­kel­kan va­joa­mi­nen jäi­hin ja kah­den hen­ki­lön me­neh­ty­mi­nen Ähtä­rin Ou­lu­ve­del­lä 14.3.2025

23.06.2025

Olycksutredningscentralen granskade en olycka som inträffade i Ouluvesi i Etseri den 14 mars 2025, då två personer dog efter att de kört genom isen med snöskoter trots räddningsinsatser.

Händelser

Nödmeddelandet gjordes av en person som såg något som liknade en hög på isen och hörde någon ropa på hjälp. Kl. 17.36 larmade nödcentralen enligt responsen jourhavande brandmästaren i Seinäjoki samt enheterna vid Etseri brandkår till uppdraget. Vid tidpunkten för händelsen var lufttemperaturen -12 grader och vinden var hård i området. På olycksplatsen var isens tjocklek cirka 20 millimeter.

Brandmästaren ledde uppdraget till en början med hjälp av videoförbindelse från brandbilen och signalmedel, eftersom resan till händelseplatsen skulle ha räckt mer än en timme. Brandkårens enheter kom till området cirka 15 minuter efter larmet. Brandkåren inledde räddningsinsatserna från stranden cirka 300 meter från olycksplatsen som låg mitt i det trånga sundet i Kaijanniemi i Ouluvesi.

Punkt 1, an­mä­la­rens po­si­tion. Punkt 2, här in­led­de rädd­nings­in­sat­ser. Punkt 3, för­mo­dad hän­del­se­plats. Punkt 4. verk­lig hän­del­se­plats vid djup.

Det beslutades att uppdraget utförs med ytbärgare och svävare. Medan svävaren gjordes klar för uppdraget begav sig ytbärgaren snabbt iväg till fots mot olycksplatsen och den som skulle räddas. När ytbärgaren närmade sig olycksplatsen brast isen cirka 20 meter före platsen där offret befann sig. Svävaren som närmade sig olycksplatsen fick fast ytbärgaren och tog honom ombord och till vaken. Distansen från stranden till olycksplatsen var cirka 300-350 meter.

Ytbärgaren gick till vatten och bistod svävarens förare att lyfta offret till svävaren. Under lyftet var det nödvändigt att frånkoppla fartygets motor, vilket ledde till att svävaren hamnade i vattnet. I samband med lyftet tog svävaren in mycket vatten. I samband med lyftet upptäcktes ett annat offer under vattenytan. Personen bedömdes vara död.

Svävarens förare började föra det första offret mot stranden. Men efter cirka 15 meter stannade svävarens motor och svävaren landade igen på vattenytan. Föraren öste vatten ur farkosten och försökte starta motorn utan att lyckas. I detta skede krängde svävaren och kantrade plötsligt åt vänster och hamnade upp och ner i vattnet. Föraren lyckades ta sig upp på svävarens botten där han höll i offret och väntade på nya räddningspersonalen från stranden. Svag is förhindrade räddningsinsatser.

I denna fas var ytbärgare på väg tillbaka till stranden för att hämta räddningsbrädan. Räddningsbrädan behövdes för att ta offren till stranden dit mera räddningsenheterna hade redan anlänt. Ytbärgaren som hade varit i kallvatten och kom till stranden leddes till värme. Svävares körare lyckades också till sist komma till stranden med egen hjälp.

Olyckans offer lyckades ta stranden med hjälp av extra räddningsenheten ungefär en timme efter larmet. Dem överlämnades till akutvårdspersonalen, som konstaterade dem döda.
Gränsbevakningsväsendets räddningshelikopter hade också larmats till platsen, men den hann inte delta i räddningsinsatserna. Efter händelsen ordnades en defusing-diskussion för dem som deltagit i räddningsinsatserna. Den kantrade svävaren och snöskotern lyftes upp ur vattnet följande dag för fortsatta undersökningar.

Bakgrunduppgifter

I Södra Österbotten produceras räddningsverksamheten av välfärdsområdets räddningsverk. I området finns 31 brandstationer, av vilka stationerna i Seinäjoki och Lappo har personal i beredskap dygnet runt. På de övriga brandstationerna jobbar räddningsverkets personal tillsammans med deltidsanställda räddare dagtid under vardagar. I Södra Österbotten är avstånden långa och oftast är den närmaste aktören en räddningsenhet med deltidsanställda.

Isen på Ouluvesi var svag och ställvis var sjön isfri. I olycksområdet varierade isens bärkraft mycket. Situationen kunde jämföras med menförestiden.

Brandkåren i Etseri har en svävare av modellen Scat Hovecraft hp 12 som tagits i bruk 1991. Modellen är enmotorig och tillverkaren har meddelat att dess totala bärkraft är cirka 340 kilo. Svävarens kjol, som påverkar svävandet, hade reparerats med buntband, vilket försämrar svävningsförmågan. Svävaren slutar att sväva om dess motor bortkoplas. Det var känt att svävarens motor var känslig för tekniska problem, men störningens orsak blev oklar.

I Etseri brandkår håller medlemmarna i enheten kontakt med varandra och med räddningsledaren med Virve-telefoner (Myndigheternas telefonsystem). Antalet telefoner är begränsat, vilket gjorde det svårt att skapa den lägesbild som var viktig för räddningsarbetet. Ytbärgarna hade inte fungerande kommunikationssystem. Virve-telefonen måste förvaras på svävarens botten, vad som utsatte den till vätan. Ytbärgare kunde inte ha telefoner med sig under uppdraget eftersom de hade ytbärgarens utrustning på sig.

Observationer

Beredskapen vid Södra Österbottens räddningsverk baserar sig i stort sätt på brandkåren med delvisanställda räddare och endast två brandstationer i området är bemannade dygnet runt.

Södra Österbottens Räddningsverket äger nästan all räddningsmaterielen vad som betyder att materielens bruk och underhåll är i övrigt på Räddningsverkets ansvar såvida inte annat överenskommit. Denna svävare hade skaffats innan börjande av nuvarande regional räddningsorganisation. Beroende på detta det fanns inte dokumentation av något möjliga avtal.

Isen i olycksområdet var svag till följd av årstiden och på den flytande vatten från det närliggande kraftverket. Detta försvårade och fördröjde avsevärt räddningsinsatserna på ytan.

Svävarens stabilitet påverkades först av att den landade på vattnet för att lyfta upp offret, senare av vikten till följd av den rikliga mängd vatten som kommit in i svävaren och slutligen av offrets stora vikt. Användarna kände inte till vilken inverkan dessa faktorer eventuellt har. Användarna identifierade inte risken för att svävarens stabilitet rubbas på grund av den fria vattenytans verkan, vilket var den sannolika orsaken till att svävaren kantrade.

Ytbärgarna kunde inte ha med sig telefon under dräkten och kommunicera under uppdraget, vilket försvårade ledningen av uppgiften.

Södra Österbottens räddningsverk gör en intern utredning av händelsen. Händelsen undersöks också av arbetarskyddsmyndigheten och polisen. Även inrikesministeriets räddningsavdelning har inlett en utredning av fallet.

På basis av granskningsarbetet gjordes bedömningen att Olycksutredningscentralen inte inleder säkerhetsutredning i fallet. En säkerhetsutredning bedöms inte ge någon betydande tilläggsinformation som främjar säkerheten.

Selvityksen liittyvä muu sisältö