Ut­red­ning av ur­spår­ning av­ban­ar­bets­ma­skin i Tor­neå 17.12.2025

Först dirigerades maskinen från Kemi till spår ett på Torneå station, varifrån det var meningen att den skulle fortsätta via det västra triangelspåret till Kolari. Banarbetsmaskinen anlände till Torneå station kl. 11.36. Från Torneå station avgick den via spår 741 mot Kolari kl. 11.53. Spår 741 utgör den västra sidan av triangelspåret i Torneå och längs det finns en plankorsning utan varningsanordningar som heter Kolmio. Den högsta tillåtna hastigheten på spår 741 är enligt spårdiagrammet 40 km/h.

Föraren närmade sig plankorsningen i en lägre hastighet än den tillåtna eftersom cyklister rörde sig i plankorsningen. Enligt färdskrivaren höll banarbetsmaskinen som högst en hastighet på 26 km/h när den närmade sig plankorsningen. Halvvägs in på beläggningen i plankorsningen lyftes banarbetsmaskinens båda hjulpar av rälsen. Det främre hjulparet i färdriktningen spårade ur till vänster om rälsen och det bakre hjulparet mellan rälsen och höger sida om den. Banarbetsmaskinen stannade 13 meter från den norra kanten av beläggningen i plankorsningen.

Bild 1. Den ur­spå­ra­de Tka8-ban­ar­bets­ma­ski­nen norr om plan­kors­ning­en. I hög­ra kan­ten av bil­den går spår 742 som an­vänds av tra­fi­ken mel­lan Kemi och Ko­la­ri. (Bild: Olycks­ut­red­nings­cen­tra­len)

När banarbetsmaskinen hade stannat meddelade föraren trafikledningen om det inträffade. En mobilkran beställdes för att lyfta tillbaka banarbetsmaskinen på rälsen. Banarbetsmaskinen kunde lyftas upp på rälsen den 18 december efter kl. 18.30. Därefter kördes den från platsen där den spårat ur till bangården på Torneå station.

Urspårningen orsakade inga personskador. Skadorna på banarbetsmaskinen var även de obetydliga. Flera sliprar skadades på banan. Olyckan orsakade inga betydande trafikstörningar, eftersom spår 741 trafikeras i väldigt liten utsträckning och urspårningen inte påverkade trafiken på intilliggande spår 742 som används av trafiken mellan Kemi och Kolari.

BAKGRUNDSUPPGIFTER

Flänsrännorna i plankorsningen konstaterades vara fulla av is och sand. När banarbetsmaskinen kom till plankorsningen lyftes därför hjulflänsarna av från flänsrännorna, och det fick banarbetsmaskinen att spåra ur.

Opastinkatu används som rutt för specialtransporter. Via den gatan kan transporterna ta sig runt de låga underfartsbroarna som finns i området. Gatan plogas och sandas regelbundet på grund av den tunga trafiken. Syftet med den gummitätning som finns i kanten av träbeläggningen i plankorsningen är att motverka att flänsrännorna fylls med sand och snö. Gummitätningarna i plankorsningen konstaterades delvis ha varit i dåligt skick, vilket hade bidragit till att spåren blivit fulla. När vädret varierar på båda sidor om nollstrecket fryser snön och sanden lätt till ett väldigt hårt lager i flänsrännorna, och det hade det gjort i det här fallet.

Bild 2. An­sam­ling av is i fläns­rän­nan. (Bild: Olycks­ut­red­nings­cen­tra­len)

Det är väldigt svårt att rengöra flänsrännor maskinellt i samband med att banan plogas, i synnerhet om det bildas is i dem. För att hålla spåren rena används generellt en borstmaskin, vars mekaniska borstar avlägsnar snö och andra föroreningar som finns i rännorna. Om flänsrännorna har frusit fast är mekanisk rengöring dock ofta det enda alternativet. Enligt Trafikledsverkets anvisningar ingår rengöring av flänsrännorna i banunderhållet, det gör även underhållet av gummitätningarna. Utmanande väderförhållanden och gummitätningar i dåligt skick ökar generellt behovet av vinterunderhåll i plankorsningar.

Den låga axelvikten på den materiel som rör sig i plankorsningen ökar också risken för att materielen ska spåra ur i situationer där flänsrännorna är igentäppta, eftersom materielens vikt då inte räcker till för att bryta isen som finns i rännorna.

OBSERVATIONER

Urspårningar på grund av fulla flänsrännor är typiska vintertid och i synnerhet vid övergångar och på industrispår. Materielen som spårar ur är ofta förhållandevis lätt, oftast består den av olastade godsvagnar. Det är väldigt svårt för föraren eller växlingsledaren att se skicket på flänsrännorna före plankorsningen.

På det i huvudsak enkelspåriga bannätet i Finland orsakar urspårningar ofta långvariga och omfattande trafikstörningar. Vinterunderhåll av flänsrännorna och skicket på gummitätningarna har en betydande inverkan när det kommer till att förhindra urspårningar.

Det är även viktigt att förare av rullande materiel och växlingsledare är medvetna om att det finns en risk för urspårning på grund av att flänsrännan är full när de rör sig i områden med spårskenor.

På basis av granskningen gjordes bedömningen att en säkerhetsutredning av Olycksutredningscentralen inte ger någon betydande ytterligare information som skulle främja säkerheten. Olycksutredningscentralen inleder ingen säkerhetsutredning av fallet.