Behandlingstider för asylansökningar och besvär

Gärningsmannen var asylsökande. Trots sina dåliga utgångspunkter har det i asylsökande-nas kretsar endast i ringa utsträckning framkommit brottslighet som tyder på radikalisering. Bland de inresande finns det dock personer som redan är radikaliserade eller löper risk för att radikaliseras. Det finns också många sökande som inte har förutsättningar för att få asyl.
Gärningsmannen hade fått avslag på sin ansökan och väntade på förvaltningsdomstolens beslut på sitt besvär. Enligt utredningen radikaliserades han först i Finland. Detta påverkades av hans personlighetsdrag, Isis propaganda samt väntetiden på mer än ett år och osäkerhet-en gällande framtiden. Förlorad självaktning ger utrymme för intresse för exempelvis radikalislamism. Den osäkra väntetiden och de alltför höga förväntningarna som småningom raseras kan leda till mentalhälsostörningar och problembeteende.
När en person anmäler sig som asylsökande innebär det att hen lagligen kan uppehålla sig i Finland för att invänta ett lagakraftvunnet beslut i genomsnitt ett och ett halvt år. Behandlingstiden för en sedvanlig ansökan är i genomsnitt ett halvt år och för ett besvär cirka ett år. Nästan alla överklagar ett negativt beslut.

Migrationsverket och justitieministeriet ska genom resursallokering och annan styr-ning se till att den totala genomsnittliga behandlingstiden för asylbeslut och besvär gäl-lande dessa som anförts hos förvaltningsdomstolen förkortas betydligt från den nuvarande tiden på cirka 1,5 år. Påskyndat förfarande ska tillämpas i den utsträckning lagen tillåter det. Dessutom ska förfarandet påskyndas, om säkerhetsmyndigheten anser att sökanden utgör ett säkerhetshot

I många fall kan det för sökanden vara bättre att snabbt få ett beslut än att leva i en osäker situation som pågår länge. Under väntetiden är det svårt att anpassa sig och integreras på grund av att det inte finns någon säkerhet om att livet kommer att stabilisera sig i Finland.
En påskyndad behandling hos förvaltningsdomstolen grundar sig på ett säkerhetshot, och därför bör rättvisa i rättegången beaktas så att man inte till förvaltningsdomstolen sänder information som kan påverka avgörandet i ett besvär.
Det finns också problem med hur lagakraftvunna negativa beslut ska kunna verkställas, med andra ord hur personer kan sändas tillbaka till avfärdsländerna. Dessutom finns det en möj-lighet att enligt nya grunder lämna in nya asylansökningar . I denna utredning fästs upp-märksamheten dock vid den väntetid som upprätthåller de överdrivna förväntningarna och som är skadlig för människan.

Gärningsmannen var asylsökande. Trots sina dåliga utgångspunkter har det i asylsökande-nas kretsar endast i ringa utsträckning framkommit brottslighet som tyder på radikalisering. Bland de inresande finns det dock personer som redan är radikaliserade eller löper risk för att radikaliseras. Det finns också många sökande som inte har förutsättningar för att få asyl.
Gärningsmannen hade fått avslag på sin ansökan och väntade på förvaltningsdomstolens beslut på sitt besvär. Enligt utredningen radikaliserades han först i Finland. Detta påverkades av hans personlighetsdrag, Isis propaganda samt väntetiden på mer än ett år och osäkerhet-en gällande framtiden. Förlorad självaktning ger utrymme för intresse för exempelvis radikalislamism. Den osäkra väntetiden och de alltför höga förväntningarna som småningom raseras kan leda till mentalhälsostörningar och problembeteende.
När en person anmäler sig som asylsökande innebär det att hen lagligen kan uppehålla sig i Finland för att invänta ett lagakraftvunnet beslut i genomsnitt ett och ett halvt år. Behandlingstiden för en sedvanlig ansökan är i genomsnitt ett halvt år och för ett besvär cirka ett år. Nästan alla överklagar ett negativt beslut.