Utveckling av regleringen av spårvägstrafiken på nationell nivå

Regleringen av spårvägstrafiken på EU-nivå och nationell nivå är mycket bristfällig. I praktiken grundar sig all verksamhet, från planering och byggande till trafik, för närvarande på de verksamhetsmodeller som aktörerna fastställt i säkerhetsledningssystemen. Enligt utredningen är detta inte tillräckligt för att garantera spårvägstrafikens säkerhet.
Bristen på förpliktande reglering förhindrar som helhet en enhetlig och systematisk utveckling av spårvägstrafikens säkerhet. Dessutom leder avsaknaden av reglering till att man använder mycket olika lösningar och verksamhetsmodeller inom spårvägstrafiken. Till och med förarutbildningen skiljer sig avsevärt mellan aktörerna inom branschen. Problemet illustreras väl av att man i Finland i brist på reglering i stor utsträckning har varit tvungen att tillämpa utländska interna anvisningar.
Bristen på reglering leder också till att det är mycket svårt för tillsynsmyndigheten att övervaka spårvägstrafikens säkerhet och ingripa i observerade missförhållanden.

Kommunikationsministeriet inleder ett regleringsprojekt för att fastställa de nationella säkerhetskraven och övervakningen av spårvägstrafiken.

När regleringen utvecklas är det viktigt att beakta utländska och i synnerhet nordiska olycksutredningsrapporter om ämnet.
Vid utvecklingen av regleringen är det möjligt att utnyttja befintliga standarder och internationella anvisningar som harmoniserats för Finland.