Flygolyckan i Räyskälä 2024: Utbildning och erfarenhet räcker inte alltid för att skydda mot olyckor
Olycksutredningscentralen har slutfört en utredning av en luftfartsolycka som inträffade vid Räyskälä flygplats i Loppi den 16 oktober 2024, då motorn i ett flygplan från andra världskriget av typen SNJ-3 slocknade strax efter start och flygplanet störtade till marken. De två personer som befann sig i flygplanet omkom och planet förstördes vid kollisionen och den efterföljande branden och blev oreparerbart.
Planet hade nyligen sålts till en ny ägare. Syftet med olycksflygningen var att kontrollera flygplanets funktion efter underhållsåtgärder.
Strax efter stigningen, på cirka 100 meters höjd, slocknade flygplanets motor. Piloten svängde brant åt höger och försökte återvända till fältområdet för att landa. Flygplanet slog i marken cirka en minut efter start.
Viktigt att känna till gammaldags teknik och ”egenheterna” hos ett gammalt flygplan
”Den direkta orsaken till att flygplanets motor slocknade i luften var ett begränsat bränsleflöde till motorn. I flygplanet fanns sannolikt bränsletankens ursprungliga väljarventil, vars spindel var gjord av kork. Spindeln hade sannolikt försvagats och blivit spröd under årens lopp och begränsade bränsleflödet till motorn vid starten. Dessutom var det avsevärt spel i länkagen mellan bränsletanksomkopplaren och ventilen som har kunnat leda till att spindeln satt fel. Till följd av dessa omständigheter tömdes förgasaren och motorn slocknade”, berättar utredningsledare Janne Kotiranta.
”Hobbyflygare kände till problemen med bränsletankens väljarventil i SNJ-3-flygplan, men det är möjligt att all tyst kunskap om manövreringen av dessa flygplan inte har överförts till olycksplanets pilot vid ägarbyten”, tillägger Kotiranta.
”På kvällen före olycksdagen hade det förekommit driftstörningar i motorn i flygplanet, men felsökningen hade fokuserat på hur propellerns regleringssystem fungerade. Felet i bränslematningen kunde inte tolkas som orsaken till motorns driftstörningar, eftersom felet endast uppstod sporadiskt. Piloten hade lång erfarenhet av trafikflygning och hobbyflygning i allmänhet, men hade bara flugit lite med flygplanstypen SNJ-3. Här är det lite som till exempel med gamla bilar – man måste känna till deras egenheter och funktioner”, tillägger Kotiranta.
Pilotens agerande: erfarenhet och utbildning räcker inte alltid
”Pilotens beslut att vända tillbaka när motorn slocknade stred mot anvisningarna i flyghandboken. Det var i praktiken omöjligt att göra en brant sväng tillbaka till startbanan från låg höjd. Dock hade piloten också knappt tio sekunder tid att fatta det här beslutet ”, konstaterar Kotiranta.
Utslutning ger den mest sannolika lösningen
”Jag skulle också vilja betona det utmärkta arbete som våra experter gjort. I denna utredning var vi tvungna att praktiskt taget ta isär flygplansresterna helt och undersöka komponenterna grundligt. Till slut hade vi antingen eller-alternativ efter att vi tagit isär flygplanet. Att vi hittade den så kallade ”smoking gun” berodde återigen på att vi samlades många gånger”, konstaterar Kotiranta.
Som ett resultat av utredningen rekommenderar Olycksutredningscentralen att den amerikanska luftfartsmyndigheten (FAA) informerar ägare till och operatörer av flygplanstypen om riskerna med att bränsletanken och den tillhörande mekanismen åldras och slits samt om metoder för att hantera detta.
Den amerikanska luftfartsmyndigheten hade godkänt en frivillig ändring av flygplanstypen för att eliminera behovet av att byta bränsletank i luften genom sammankoppling av bränsletankarna med ett förbindelserör. Detta ändringsarbete hade inte utförts på det flygplan som råkade ut för olyckan.
Janne Kotiranta
ledande utredare,
flygolyckor